Modern tegelarkitektur går hand i hand med historien

När du tänker på modern arkitektur kanske det inte är tegel du tänker på i första hand, men på Kapellgärdet i Uppsala hittar man just den kombinationen. Hörnkvarteret Brf Block, ritat av den framstående arkitekten Andreas Martin-Löf på uppdrag av FFAB har en generös tegelarkitektur där till och med balkongfronterna klätts i tegel.




Brf Block är det helt klart teglet som har huvudrollen – men om du ser Brf Block på håll är det inte uppenbart att de två byggnaderna har just tegelfasader. Teglet framträder sakta ju närmre du kommer, och fler detaljer avslöjar sig i takt med att du iakttar fasaden.

Det som skapar den här speciella effekten är tekniken som använts när teglet murats upp. Här har man låtit murbruket flyta ut över teglet vilket mjukar upp kanterna och ger byggnaderna en ljusare och mer modern känsla. Istället för att du ser den skarpa konturen på varenda tegelsten gör murbruket att det finns en oregelbundenhet i fasaden som ger den ett organiskt och mjukt uttryck.

Historiens vingslag

Att valet föll på just tegel till Brf Block fasad är ingen slump. Tegelbruk är en Uppsalaspecialitet som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Redan på 1300-talet upptäckte man att de tjocka lagren av ishavslera skapade perfekta förutsättningar för lertillverkning av olika slag. I och med industrialiseringen blev det naturligt att tegelbruken dök upp just här, framför allt på Kapellgärdet.



Historiens vingslag

Att valet föll på just tegel till Brf Block fasad är ingen slump. Tegelbruk är en Uppsalaspecialitet som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. Redan på 1300-talet upptäckte man att de tjocka lagren av ishavslera skapade perfekta förutsättningar för lertillverkning av olika slag. I och med industrialiseringen blev det naturligt att tegelbruken dök upp just här, framför allt på Kapellgärdet.

Medvetna nyansskiftningar

Kapellgärdets tegelbruk är inte längre kvar, så till Brf Block har FFAB istället hämtat teglet från ett danskt tegelbruk som bränt teglet på två olika ställen – i två olika kulörer. Nyansskiftningarna i teglet gör att det ena huset går åt det traditionellt tegelröda hållet, medan det andra fått en mer grå ton. Det finns en värme i båda kulörerna som gör att de harmoniserar vackert med varandra när huskropparna möts i vinkel, och det skapar dynamik mellan byggnaderna. Ett medvetet val av arkitekten Andreas Martin-Löf:

– De två olika kulörerna är viktiga, men också kompositionen där taket skapar kontrast mot fasaden. Det är ett spel mellan repetition och variation, menar Andreas Martin-Löf.